Hasselås

Inom släkten Liljenstolpe har två stycken egendomar med namnet Hasselås funnits. Det först, ett säteri i Stenberga socken i Östra härad (Jönköpings län)  bestående av 1⅜ mantal, uppskattat, med ½ mantal sjömillan, till 7540 rdl rmt., vilket köptes av överste Carl Otto Liljenstolpe (1786-1865), son till häradshövdingen Lars Axel Lindblom Liljenstolpe. Hasselås hade tillhört Konung Magnus I och Konung Waldemar, som gåvo 1278 ⅓ av sina gods ”in Östra heret in njudhungis vxnabierggha, hesleasa et bothe til deres älskelige clericus, magister Otto Buddesson från Njudungen”, vilken fick rätt att bebo dessa gårdar. Sederners finna vi två hemman i Hasselaby donerade av Drottning Christina till majoren Benjamin Magnus Cronoborg, som bebyggde hemmanen. Senare ägare hava varit presidenten Klingspor, som 1775 sålde gården till överstelöjtnant Jon Stålhammar, som försålde den till bönder. År 1824 inköptes den av ovannämnde, närvarande ägaren, gift med Sophia Stålhammar.

Hasselås i Tuna socken.

Det andra Hasselås (uttalades enligt ägaren med betoning på första stavelsen), beläget i Tuna socken, ägdes av majoren vid Kalmar regemente, Carl Axel Liljenstolpe (1813- 1875). Carl Axel erhöll 1853 konungens tillstånd att på Hasselås inrätta en privat militärskola för utbildning av linjeofficerare inom infanteriet och kavalleriet jämte Karlskrona marinregemente. Skolan lades ned 1869.