Vinö

Vinö manor was owned by the Liljenstolpe family during the 18th and 19th centuries. Lars Axel Liljenstolpe had a new corps-de-logis, as well as two wings towards the sea, erected in the 1780’s. Two low adjoining wings were later attached to the corps-de-logis. The latter was destroyed by fire in 1935.

 

The southern wing seen from the porch of the corps-de-logis.

 

Photographs of the interior of the corps-de-logis: The staircase (above) displaying marbleizing panels, fluted wooden columns and a pair of bronze casts after Johan Tobias Sergel’s ”Ceres searching for Proserpina” intended as torchbearers. Below: a detail of an interior wall-painting (below).

 

Vinö manor after the Liljenstolpe rebuilding, in a sketch from 1806, seen from the mainland. Note the bridge in the foreground.

 

The same view on a coloured engraving.

 

The Drawing Room featuring a column furnace.

About Vinö

Vinö gods i Lofta socken, Norra Tjust, Kalmar län, ligger på en storholme i Gudingeskären, 17 km norr om Västervik, kringfluten av saltsjön och med fasta landet förenad både genom en sten- och flottbro. Utgör med underlydande i Lofta och Loftahammars Socknar tillsammans 5 mantal – 900 har, därav 200 har åker, och är taxerat till 209800 kronor (1923). Huvudbyggnaden är av reveterat timmer i två våningar, med frontespiser samt tvenne flyglar. Den uppfördes år 1800 av lagmannen Lars Axel Liljenstolpe samt omgives av stor vacker trädgård, med lusthus vid sjön, vackra alléer och park.

Vinö herrgård: corps-de-logis med pocher tillfogade.
Fredriksbergs herrgård: corps-de-logis med pocher tillfogade.

Vinö uppfördes under samma period som en annan herrgård i Kalmar län, Fredriksbergs, nybyggdes av en släkting till Lars Liljenstolpes svärfar: Peter Cederbaum  (1756-1785). Både exteriört och interiört finns stora likheter. De två herrgårdarna anses vara de bästa exemplen i Kalmar län på sengustaviansk inredningskonst, med pompejanska målerier och kolonnkakelugnar.

Den äldsta uppgiften som finnes om Vinö är från år 1380, då ” 9 alnar i Winö ” såldes till Winäs (ett frälsesäteri i samma socken) och år 1385 då ” halfande alin iordh ” bortbyttes till riksdrotsen Bo Jonsson Grip. På 1500-talet skrevo sig kammarjunkaren hos hertig Karl, Jöns Knutsson Lillje och hans husfru Magdalena von Schneiding, till Vinö. Dessa voro även ägare till Ottinge i samma socken. Ägdes i slutet av 1600-talet av kaptenen Johan Jöns Knutsson Lillje. Kom sedermera , troligen även genom gifte, till ”jungfrurna” Anna och Märta Tornerefelt och ägdes under 1700-talet av medlemmar av ätten Ulf af Horsnäs samt därefter av riksrådet C.O. Hamilton, död 1770. Efter att hava tillhört lagman Gran under åren 1770 till 1777, kom Vinö sistnämnda år genom köp i ovannämnde lagmannen Lars Axel Liljenstolpes ego. Övergick därefter vid hans död år 1806 till äldste sonen, häradshövdingen Axel Liljenstolpe, vilken tillika med sin hustru, Fredrika Wilhelmina Hederstierna, skänkte godset jämte underlydande hemman som förtida arv åt sina söner, kammarherren Axel Fredrik samt löjtnanterna Carl Axel Gustaf, Axel Wilhelm samt Axel Otto Liljenstolpe. Godset omfattade vid nämnda överlåtelse, som gjordes den 25/1 1849, 2 mantal frälse – säteri Vinö, ⅛ -del rå och rör Östantorp, 2½ mtl frälse – säteri Uknö, med utjorden Humpan, ¼ mtl kronoskatte Nybble med Häggs utjord samt ½ mtl augment Vinökalf, med därtill hörande torp. Det övertogs därefter i början av år 1855 av löjtnanten Wilhelm Liljenstolpe ensam, vilken, sedermera ryttmästare, sålde godset år 1864 till f.d. apotekaren Georg Richter och dennes maka, född Tisell. Hela taxeringsvärdet för Vinö med underlydande 2 ⅝ mtl frälse samt ⅜ mtl skatte var samma år 160.000:- rdl rmt. Egendomen som sedan ofta har växlat ägare, har tillhört Ideströmska, Adlercreutzska samt af Jochnichska familjerna. Det köptes år 1916 från doktor Otto E. Ohlsson av nuvarande ägaren, häradshövdingen Albert Nordström i Gamleby.